2020-04-07 14:16 UTC+12

Dag 63: CHC - AKL - LAX - LHR - ARN

Vi åkte kollektivtrafiken (gratis just nu) från centrala Christchurch till flygplatsen, och har nu lyckats checka in. Boarding sker om en och en halv timme. Vi hänger i terminalen. Försökte gå ut, men blev bryskt stoppade.

Once you're in the building you can't go out.

2020-04-07 20:55 UTC+12:
Vi kom fram till Auckland och har gått en corona-promenad mellan inrikes- och utrikesterminalerna. Tydligt utmarkerad med koner.

Väl framme i terminalen fick vi vänta två timmar på att säkerhetskontrollen skulle öppna. Om några minuter går vi på planet mot Los Angeles.

2020-04-07 17:09 UTC-7:
Vi lyckades komma in i USA och har till slut hamnat i en Delta Sky Club lounge. Det regnar kraftigt, och Kajsa funderar på hur planen ens kan lyfta.

Loungen är lite tråkigare än vanligt. (inte för att vi varit här förut, men föreståndarinnan berättade.) Det finns ingen mat här, bara olika former av förpackat snacks. Duscharna får man inte heller använda. Men det är öppen bar!

2020-04-08 17:09 UTC+1:

I Schengen! På London Heathrow efter en mycket lång flight från Los Angeles. Den var extra tråkig (för båda) i och med att vi redan åkt en 10-timmars flight nyss, och sovit oss (mest Cornelis) genom hela den. Över Kanada kunde man iallafall se lite utsikt, då det var rätt molnfritt.

Vi är försiktigt förhoppningsfulla om att inte alls vara jetlaggade efter denna torktumling. Nu ska vi försöka hitta ett hotell och kanske någon restaurang om inte det är för mycket begärt. Imorgon förmiddag går planet som ska ta oss till Sverige.

2020-04-09 08:27 UTC+1:
Vakna igen, och på en öde underjordisk station väntandes på tåget mot terminal 5. Kajsa tycker att vi tog helt fel väg, då vi nu får vänta hela 27 minuter på tåget.

2020-04-09 16:57 UTC+1:
Klockan 14:17 svensk tid landade vi äntligen på svensk mark. Landningen var i världsklass. Passkontroll gick också bra, och att köpa biljett med SJ helt okej. Vi njöt av solen en stund på Flemingsbergs station, men nu är vi på tåget mot Linköping.

Dags för avgång, dörrarna stängs.

2020-04-09 19:09 UTC+1:
Nu är vi hemma!!! Linköping kändes som en overklig kuliss. Lägenheten doftar som en sommarstuga, orörda textilier och trä.

2020-04-07 10:31 UTC+12

Dag 63: Det längsta året

Idag flyger vi mot Sverige(!), via USA och Storbritannien.

Kollar man noggrannare på resplanen så kan man bli orolig för att något inte stämmer. Den 7:e april kl. 21:45 lyfter vi från Auckland. Det borde bli svårt att hinna med flyget från Los Angeles, som går redan vid 21:20 den 7:e april. Som tur är så landar vi i Los Angeles redan på eftermiddagen den 7:e april. Men hur kan vi göra det, när vi startade resan på kvällen samma dag?

Det märkliga faktum att en av våra flygresor innefattar landning före start beror på att vi passerar datumgränsen. Om den passeras österut ställs klockan tillbaka ett dygn, och om den passeras västerut ställs klockan fram ett dygn.

Att detta måste göras beror på att vi kontinuerligt har ställt fram klockorna när vi rest österut. Om vi hade fortsatt att ställa fram klockan hade resultatet blivit att vi låg ett dygn före er andra hemma i Sverige. Vilket vi på något sätt gör, eftersom att vi har sett solens upp- och nedgång en gång mer än er. Om någon frågar oss i slutet av året hur många dagar året har varit kommer vi tvärsäkert att svara 367. Skillnaden är att våra dygn har varit kortare. Vi har alltså genom att förkorta våra dygn under de senaste veckorna, förlorat tid motsvarande ett helt dygn. Vilket vi nu får tillbaka när vi passerar datumgränsen.

Vi är mycket förvirrade över det här, och nästa jorden runt-resa ska definitivt gå västerut, så att vi kommer i fas med övriga i samhället.